Muggar från Göteborgs Kex
Idag har jag och Nils varit hem till syrran och Elsa på lite bus. Jag blev bjuden på både lunch, middag och kaffe. Och så vann jag båda gångerna i skip-bo. Ha! På väg hem igen så gick vi in på Konsum och fick tag i superduperfina muggar från Göteborgs Kex, som en av de anställda på Konsum varit superschysst och lagt undan åt mig! Tummen upp för den servicen! Det var de två sista och jag hade gärna haft sex av dessa tjusiga, så om någon har ett par som de kan tänka sig att sälja, hojta!
Våren har kommit hit!
De senaste dagarna har det varit 5-10 plusgrader ute, med sol och mild bris! Därför har vi passat på att ta promenader och njuta av ljuset, värmen, ljuden och doften! För det är något visst med droppandet från taken, fästet som asfalten ger under fötterna och så lukten av fukt och jord och eld och skoter! Igår tog jag på mig stövlarna och så begav vi oss i all slask hela vägen upp till Kanis. Fruktstund, och sedan hem igen. Igår kändes det toppen, idag not so good eftersom hela min häl har blivit en skavsårsblåsa! Nils vilar just nu middag på soffan och jag har precis tagit mig in på bokrean - farligt! Så idag får vi nog räkna med att solen hunnit gå ner innan vi tar oss ut, men då har jag ju alltid kvar vårbilderna från igår att gotta mig åt!
Åtta år!
Det är svårt att förstå att det är sant (kanske för att jag tror att jag fortfarande är 18 år?) men idag är det åtta år sedan jag och den här underbart snygga mannen gängade oss! Åtta snabba innehållsrika år! ❤
Upp som en sol, ner som en pannkaka!
Det gäller att hänga med när sonen väl vaknar, för då går det undan i svängarna minsann! Man kan då inte tro att han är särskilt förkyld. Men det är liksom upp som en sol och ner som en pannkaka - öppnar ögonen, som ett skott iväg, busar, springer omkring och kryper och sen kommer tårarna.. och så är det dags att sova igen.
Diskmaskinen! Jag vill hjälpa till! Jag älskar diskmaskinen!
Har inte längre ro att ligga i vaggan, men gillar att sitta i den och gunga litegrann! Skräckblandad förtjusning!
Och så kryper vi litegrann såklart! Nils älskar stolsben, lampfötter och eluttag! Men när man är sjuk och trött så blir det lätt lite tråkigt..
Då var det dags att ladda batterierna igen!
Deppigaste deppen
Nils Rune Lundman, bli frisk för guds skull! Din mamma lider av att det är söndag, solen skiner och varenda människa på facebook laddar upp härliga utebilder medan vi sitter här och gör INGENTING!
Jag vill ha frisk luft! Fy vad det är synd om mig idag, deppigaste deppen!
Sjuklingen
Tur att min mamma kom förbi idag, för hips vips fick jag ändå lust med lite frisk luft och vi promenerade nästan 1,5 timme!
Nils blir som förbytt när han blir förkyld, gnällig och skrikig och ledsen. Fast det är klart, så beter vi oss väl allihop mer eller mindre när vi är förkylda? Men det känns i mammahjärtat när han vrålar rakt ut så fort han vaknar och är alldeles otröstlig, det kan jag lova!
Martina-koden
Det har varit ännu en lååååång natt med hostiga och snoriga sängkamrater, så jag är hemskt trött idag. Nils har somnat om, och jag har fått i mig lite frukost. Vi hade tänkt gå ut senare, men nu tror jag inte att vi orkar det. Lillemor utan sömn är ingen trevlig person. Bara så att ni vet.
Jag lyssnar ju egentligen på ljudbok, men så fick jag syn på Martina-koden i bokhyllan och tänkte att det skulle vara roligt att få se lite bokstäver. Det var minsann en härlig bok kan jag lova! Sällan som jag skrattar högt åt sådant som jag ser på tv eller läser, men den här boken lockade verkligen fram skratt efter skratt! Om man vill läsa en lättläst, okomplicerad, rolig, mitt-i-prick-bok så kan man med fördel läsa den här!
NEEEEEEJ!
Jag kan inte tro att det är sant! Nu var det alltså dags igen... Nils hostar och snorar! Och Marcus hostar, fryser och har huvudvärk. Jag har klarat mig än så länge, peppar peppar ta i trä! Fy så less jag blir! Tur vi är väl förberedda sen förra vändan!
Loungen
Förra våren gick jag omkring här hemma och var höggravid, sjukskriven och uttråkad. Jag var så less på att allt liksom tycktes stå still här hemma, och efter en hel del övertalning lyckades jag övertyga både sambon och svärfar att det var en renovering som behövdes. Det var ett rum på nedervåningen som stod tomt, eftersom vi flyttat upp vårt sovrum till övervåningen, och vi tänkte att ett mysrum vore på sin plats. Vi kallar numera rummet för våran lounge, och då tänker vi oss lounge som i salong som i umgängesrum. Eller nått. Det är alltså ett sådant där rum som man bara mååååååste ha, eller? Nä. Men har man plats så är det ju kul! Så här såg det ut när vi köpte huset:
Sovrum med en mycket praktisk garderobsvägg, som gick hela vägen från den ena väggen och till den andra (om ni förstår hur jag menar?)
Sommaren då vi flyttade in gjorde vi en första renovering. Marcus tapetserade en fondvägg, vi satte väv på resterande och målade. Sen rev vi bort heltäckningsmattan och lät få trägolvet slipat. Sen använde vi rummet till sovrum fram till förra vintern då vi bestämde oss för att vi ville sova på övervåningen och flyttade upp sovrummet dit.
Förra våren var det alltså dags för att göra ännu en renovering av rummet. Den här gången började vi med att ta bort garderobsväggen, "bygga till" golvet där garderoben stått eftersom det inte fanns något golv under garderoben och riva bort all gammal tapet. Svärfar stod för underarbetet innan det var dags för Marcus att tapetsera. Vi köpte en ny heltäckningsmatta, för det måste man ha i en lounge och sen var det dags för att ge de gamla listerna lite kärlek innan de sattes tillbaka. Lite möblering och vips hade vi vår lounge! Jag tror att man kan tänka att det där nog blir ett rum som man inte använder (jag skulle nog tänka att det lätt blir ett sådant rum?) men vi använder faktiskt rummet nästan varje dag! Njuter av en kopp kaffe, lite musik, vilar en stund, spelar lite kort eller bara surrar.
Skänken i teak fick vi köpa billigt av en snäll liten farbror, lamporna är från Elkedjan och går i orange. Den gula postern med Beatles hade Marcus i sina ägor då vi träffades, de andra tavlorna är från Dollarstore.
Fåtöljerna är inköpta på Antnäs möbler medan det runda lilla bordet är ett fynd från en loppis i Arcushallen. Stringhyllan är svärfars gamla, och den är perfekt för alla våra barnfilmer!
Marcus tjock-TV och till höger i bild skymtar ni ett arvegods efter min farmor och farfar - en teakbokhylla!
Badelibad med lilla pappsen!
Idag har vi varit på långpromenad med syrran i det fina vädret, gick supertungt hela vägen hem till syrran men när jag väl hade en kompanjon att surra bort promenaden med så gick resten lätt som en plätt. Efter det har det här varit en sådan där dag när man gör bort saker som man tidigare skjutit upp, som att kasta skräp och handla, och ringa viktiga samtal. Inte så kul med andra ord. Men vi testade något nytt till middag, Cannelloni efter recept ur Mer Smak, och även om jag inte tyckte att det var så gott (medan Marcus tyckte vi kunde göra det till ny "nationalrätt" här hemma) så är det ju alltid kul att testa något nytt istället för att bara köra på med det gamla vanliga i middagsväg!
Efter middagen bestämde sig Marcus för att det var dags att bada Nils, spolade upp vatten i diskhon medan jag hämtade kameran för att föreviga det hela. Jag tror inte att Marcus riktigt hade förväntat sig att äventyret skulle bli fullt så blött, så efter ett tag ropade han förskräckt "Nu räcker det, Lillemor, ta upp Nils, det blir ju vattenskada!" Hahaha.
Om olyckan är framme
Jag känner att jag inte varit så engagerad här på sistone. Jag skyller allt bra och dåligt på solens intågande i den annars mörka norden. Jag har helt enkelt varit ute och promenerat. Japp, det har jag. Promenerat och myst. Och igår åkte jag och Nils på babysim i Öjebyn, utan pappa Marcus för första gången hittills. Nils var som en liten fisk i vattnet och testade dessutom på att dyka för första gången! Och det gick toppenbra! Sen hade vi fruktstund i omklädningsrummet innan vi hämtade upp våran mamma/mormor så hon slapp ta bussen hem. Skönt att ha sällskap i bilen när Nils slumrat till också!
Idag har vi tagit det lugnt, promenerat med Nina och spelat lite skip-bo. Ikväll har Nils varit hos sin farmor medan mamma åkte på föräldrautbildningen som idag handlade om feberkramp, krupp, drunkningsolyckor och hur man ska göra om ens barn sätter i halsen. Det var en snabb genomgång kan jag lova, med mycket information för en trött mammahjärna! Usch, skulle vara skithemskt om något hände lillgrabben - såklart! Så är verkligen tacksam över att vi får den här infon, så har vi åtminstone något att utgå ifrån ifall att olyckan skulle vara framme. Tyvärr får vi ingen utbildning i hjärt- och lungräddning, vilket jag gärna hade gått! Så jag sökte lite på 1177, och hittade en artikel om just detta. Här finns den artikeln. Det är ju faktiskt en del att tänka på när det gäller just mindre barn! På www.1177.se har de i allmänhet väldigt lättläst, tillförlitlig och bra information om det mesta. Men nu ska jag sluta oroa mig och göra sambon sällskap i soffan.
Ut i skidspåret
Hämtade ut mina skidor som jag låtit valla på Sportringen i fredags, så igår tog jag mig äntligen ut på årets första tur. Och tur (haha) var vad jag hade, för allt var verkligen på topp: skidorna, spåret, vädret och humöret. Om jag ska gnälla på nått så är det väl formen, men den kommer väl så småningom i guess!
Resultatet från gårdagens pyssel
Nervös var jag när det var dags att ta bort trolldegen, hade ju ingen aning om hur det skulle se ut! Men jag blev väldigt nöjd, tycker det blev superfint! Nu ska det bara slipas bort överflödigt gips så är det klart sen. Funderar över om det finns någon vettig lack att applicera, någon med erfarenhet?
Alla hjärtans dag
Det blev en mysig alla hjärtans dag-middag med romantisk film på kvällen igår! Middagen åt vi dessutom på tu man hand, medan Nils fick mysa hemma hos sin farmor och farfar. Det finns klart fördelar med att ha svärmor och svärfar i huset bredvid, om ni frågar mig alltså!
När jag träffade Marcus för en herrans massa år sedan så bjöd han mig på middag hemma hos honom, laxpaket! Det är något som vi äter med jämna mellanrum här hemma och det är så himla gott och enkelt och liksom lite lyxigt! Det är med andra ord perfekt när man är småbarnsförälder och vill att maten i princip ska stå på bordet av sig självt!
Till två personer behöver du typ 6 mellanstora potatisar, en purjolökar, två laxbitar, en burk creme fraiche, pommes frites-krydda och citronpeppar. Och två fyrkantiga bitar ugnsfolie.
Och såhär gör man: Skala potatisen och dela den i bitar, koka dem 5 minuter. Under tiden hackar du purjolöken, och tar fram folien. Fördela den lätt kokta potatisen på folien (jag brukar göra som en liten "skål" av folien), krydda ORDENTLIGT med pommes frites-krydda, häll över den hackade purjolöken, lägg en bit tinad lax ovanpå purjolöken och krydda den med citronpeppar. Plocka ihop folien till ett litet "paket", och in i ugnen på 200 grader i ca 25 min. Servera knytena eller paketen tillsammans med creme fraiche, och låt var och en själv avgöra om man vill äta sin mat ur folien eller hälla ut den på tallriken - smaskigt!
När vi hade hämtat hem Nils och lagt honom för kvällen såg vi Valentine's day och åt karameller innan vi gick och la oss, mysigt!
Gipsavgjutningar
Här hemma förevigar vi 8-månadersdagen med att göra gipsavgjutningar på hand och fot. Vi har aldrig gjort det innan, så det är lite svårt och spännande! Tror dock inte det blir sista gången, så jag ser det här som en test än så länge! Funderar på att göra ett stjärtavtryck av lillstjärten också, men då behöver jag nog både mer deg och en större ram! Nils kusin har sin bebisrumpa förevigad och jag tyckte det var en kul grej, så får se om vi ger oss på något sådant någon annan dag!
Snart ska jag börja med middagen också, för snart kommer sambon hem och då ska vi fira alla hjärtans-dag!
Nils 8 månader - en liten stor kille
8 månader, jag kan inte tro att det är sant! Tiden har verkligen gått fort från juni och till och med nu! Swisch swisch swisch! Och Nils växer i rasande fart, medan jag står förskräckt bredvid och försöker hinna med i utveckligen! Det går inte, ska jag be om att få tala om! Förra helgen kom jag till en punkt där jag kände att jag inte längre kunde trycka i Nils i strl 74, klämma in honom i babyskyddet eller vika benen på honom för att han skulle få plats i vagnens liggdel. Så vi packade fram strl 80, sittdelen till vagnen och bilbarnstolen, och vips var Nils liksom ingen liten bebis längre! Och för er andra förstår jag att det verkar rimligt, men för mig känns det helt OVERKLIGT att min lille Nils skulle kunna använda de här grejerna!
Idag var det dags för vägning och mätning på BVC. Nils väger 9200 gram, är 72 cm lång och har ett huvudomfång på 45,5 cm. Med andra ord så har det stått ganska still. Helt naturligt, och beror nog på förkylningen och det faktum att han börjat krypa omkring. Han har ju legat lite högt sen tidigare, så det finns absolut ingenting att oroa sig för. Nu ligger lillkillen och sover i ute i vagnen, och jag väntar besök från syrran - lovely!
Annars då? Nils är en glad kille, som busar och klappar och skrattar och pratar för fullt! Han sitter själv, tar sig från sittande till liggande på mage och har börjat dra sig fram med sina sugproppar till händer. Han blir glad av att träffa både sådana han känner och sådana som han inte träffat förut, men tycker såklart bäst om mamma och pappa! Han kramas och pussas med de närmsta, och bits så mkt han kan med sina sex vassa gaddar (aj, man får inte bitas!) Han tycker inte om när man drar tröjor/mössor/bodys över hans huvud, och skriker som en stucken gris vid varje tillfälle men vaccinationssprutan bekommer honom däremot inte! Han somnar oftast på en gång när vi lägger honom på kvällen vid 21 och sover till åtminstone kl 10 om han får, med en liten tissetår vid 5-tiden. Sen sover han middag också, oftast två gånger, vid 12 och vid 17 (allt mellan en halvtimme och 1,5 timme. Han äter hittills det mesta och har inte visat några allergiska reaktioner what so ever, men tycker bäst om den mat som inte är hans (alltså det som andra har på sin tallrik) och om mammas mjölk såklart!
Smakportioner del tre
Jag har hela tiden inbillat mig att vår son skulle kasta i sig mat, smacka högt och gapa stort åt vad man än petade i honom. Men icke! Jag har varit upp över öronen frustrerad över allt puréande, mosande, geggande med smör och mjölk till ingen nytta! Vad jag än erbjudit så har Nils sett ut som om jag gett honom råttgift, och kort efter att den lilla smakportionen har tagit sig in bakom hans läppar har den kommit samma väg ut igen! Så efter allt krångel blev jag less och googlade saken, och fick läsa om en metod där som kallas något.. blw tror jag? Hur som helst så går det ut på att man erbjuder barnet plockmat som den själv plockar i sig i den takt som den själv väljer. Perfekt tänkte jag, eftersom vår son gärna vill göra själv och blir irriterad när hans mor eller far snällt ska hjälpa till.
Innan Nils blev förkyld testade vi detta med plockmat, och märkte redan då att det gick bättre än om vi satt och trugade med puréerna. Han kunde tugga i sig lite broccoli, fiskpinne utan panering, kokade morötter i stavar osv. Och vi kunde äta tillsammans allihop! Vi testade också att ge lillkillen välling till kvällen som komplement till amningen, och tänkte att det kanske kunde vara en väg in till att äta lite annat. Han smuttade lite skeptiskt, kunde ibland få ner lite, men lekte mest med pipen på flaskan. Hur som helst så kändes det hela, trots alla goda intentioner och tankar och idéer, lite dödfött. Jag tänkte i mitt stilla sinne att den här lilla krabaten kommer ALDRIG att kunna äta en hel portion mat utan tillägg av amning efteråt.
Och så blev han förkyld! Och då kände jag att nej, nu får det vara nog! Han får väl helamma ett tag till då, åtminstone medan han är förkyld. Så visste jag att han fick i sig något i alla fall.
Nu är ju grabben frisk, äntligen! Och vi har så smått delat med oss av det vi haft på tallriken och som kan vara okej för en liten babymage - en bit rån, majskrokar, lite lax eller potatis eller tugga från mamma eller pappas macka. Och detta mina vänner, detta är vad som verkar fungera! Om mamma äter samma och tycker att det är gott, då ser jag bara lite skeptisk ut i början men sen känner jag efter igen och upptäcker att hm, det här var ju smaskigt! (Jag tror att det är något sådant han har för sig i alla fall...) Kan hända får han i sig ngt saltkorn extra, men han äter! Och han använder tänderna och biter loss bitar och han tycker att det är kul och böjer sig fram och gapar! Vi är låååångt ifrån ett helt mål mat, men å andra sidan så har vi ju ingen brådska direkt. För mig känns det just nu viktigast att måltiden är en social och trevlig stund, att han får utforska i sin egen takt och att jag slipper bli nergeggad, nerspydd och sur vid varenda måltid. Glad och nöjd Nils = glad och nöjd mamma!
Simma simma simma och blubb blubb blubb
Ja, måndagar betyder ju babysim för den här familjen. Vi har ju missat två simtillfällen på grund av att Nils vart förkyld, så vi hade verkligen fått längta - jag älskar den där 34-gradiga bassängen! Och det gick bra, trots missade tillfällen, och Nils verkar fortfarande tycka det där med att vara i vattnet med mamma och pappa är kuligt. Nästa gång ska de få testa dyka, sa simfröken. Jag är inte så himla skicklig i vändningarna och guppningarna i vattnet, så Nils har fått både en och två kallsupar under de pass vi varit där. Idag rapade han till och med efter badet av allt kallsupande - pinsamt! Så jag gissar att för Nils kommer det där med dyket att bli precis som vilket annat simpass som helst med den här klantiga mamman! Blött, med andra ord!
Hem och äta lite middag, innan jag kikade förbi pappas grav och surrade lite. Han kan ju inte direkt svara, men det hindrar ju inte mig från att surra på! Tänk så konstigt att det har hunnit gå åtta hela år, och tänk så mycket som har hänt oss andra de här åren medan han missat hela kalaset! Det är mycket som jag önskar att jag fått fråga honom, mycket som jag undrat över under de här åtta åren och som jag aldrig kommer att få svar på. Ja, det är väl det som är konstigt med döden. Att det liksom inte blir något mer, allt finns kvar men mer kan det liksom inte bli.
Sen kom Nina och Anders hit, och vi invigde vårt nygamla fiaspel med knuff. Nina knuffades mest, tror jag. Marcus vann, och jag skyndade mig in som tvåa - sex, sex, sex, sex och ett, kaboom! Nu ska jag sticka lite på en liten strumpa innan det är dags för sängen. Sleep tight.
Ett krypande litet kryp, typ spindelmannen eller nått!
Idag blev Nils less på att vänta på att hans mamma skulle komma och plocka upp honom och förflytta honom. Han tog saken i egna händer, la sig på mage, använde händerna som sugproppar och drog sig med benen halvt uppdragna fram till leksakslådan. Glatt påhejad av sin mamma fortsatte han sedan med detta krypande/hasande/krälande! Sen gick vi hem till svärmor och visade upp det nya tricket, och åt palt till middag, och pappa fick också se Nils nya trick, innan vi åkte hem till syrran för att fira henne på födelsedagsdagen och visa tricket. Ja, och så har vi det på film förstås! Så nu vet ni alla, att här sitter vi inte still något mer! Snart kommer vi och drar och river ner era saker!
Femtio nyanser av honom
Japp, nu har jag avverkat första boken i serien - på ljudbok. Hela första halvan av boken var jag mest förbannad - på boken som helhet, på vänner som lyssnar på den (och antagligen måste vara knäppa i huvudet!), på karaktärerna, på språket och på uppläsaren. Jag tyckte det var en dålig story, alldeles för mycket svordomar, att uppläsaren betonade på helt fel ställen, att Mr Grey var en sjuk människa och att miss Steel var ett jävla våp som inte hade vett nog att stay out of there. Och sexet sen - sjukt. Ja, precis allt var fel. Men jag tänkte att något vettigt måste ändå komma, eftersom så många läst och rekommenderat den här jävla skitboken. Och som sagt, efter ungefär halva boken vände allt och plötsligt tyckte jag att boken var väldigt beroendeframkallande. Jag var fortfarande frustrerad (inte sexuellt frustrerad nu!), men jag ville inte längre slänga boken åt helvete! (Vilket jag ju inte heller kunde eftersom jag ju lyssnar på den som ljudbok, remember?) Språkligt är boken förkastlig, med svordomar, inre gudinnor och ett undermedvetet som hela tiden gör sig påminnt, trots att ju hela vitsen med det undermedvetna är att vi inte är medvetna om det. Med tanke på bokens språkliga brister måste jag ändå få ge Julia Dufvenius cred för en strålande uppläsarinsats! Det kan inte vara lätt att läsa in en bok som denna och få det att låta vettigt. När jag nu har sågat boken vid fotknölarna så måste jag få återgå till vad jag skrev tidigare - efter halva boken händer något magiskt och det blev helt plötsligt svårt att inte lyssna vidare. Nu har jag påbörjat den andra boken, Femtio nyanser av mörker, hunnit ungefär 1/4 och kan meddela att den hittills är bättre än vad den första boken var. Det ska bli intressant att se vad som händer, både i boken och i mitt förhållningssätt till den. Jag kanske inte orkar lyssna klart denna trilogi? Men nu förstår jag i alla fall vad som fått så många att vilja läsa boken, förutom grupptrycket alltså. Mina vänner och bekanta är inte knäppa i huvudet, trots allt.
Godmorgon världen!
Nils sov 21-09 i sin egen säng utan att amma! Klockan 09 hörde vi hur han krafsade och klappade i sängen. Marcus hämtade honom, han ammade och fick medicin och sen kröp han ihop i min famn och somnade om. Vi bestämde oss för att äta frukost i sängen, som sambon såklart fixade, och vika ihop vårt gigantiska tvättberg! När det var gjort dammtorkade vi och dammsög(!) utan att Nils vaknade! Klockan 12 väckte vi en glad och yrvaken liten gosse! Nu ska vi klä på oss och gå ut i den friska luften, för Nils mår mycket bättre!
Supermannen
Igår var Nils farmor till stan, och kom hem med lite presenter till Nils! Bland annat en supermanbody! Den har cape och allt! Det roliga med denna supermanoutfit är att det finns en historia från när min sambo var liten som jag älskar att höra, och som handlar om just superman! När lille Marcus var ungefär 5 år så älskade han superman, så hans kära mor köpte tyg och satte sig att sy honom en superman-dräkt med cape och allt! Så kom dagen när lille Marcus äntligen skulle få prova sin dräkt, glad i hågen tog han på sig dräkten och från fönstret kunde svärmor se hur han sträckte ut armen och hoppade omkring ute på gården (han skulle alltså flyga som superman!), men blev mer och mer förtvivlad för varje hopp! Plötsligt står han i dörren, besviken och förargad, "Mamma, du har köpt fel tig! Det går ju inte att fliga!!!" Gud vad jag tycker att den historien är bedårande! Och nu har alltså lilleman våran fått en egen supermandräkt, får bara hoppas att det är rätt tyg så killen får lära sig flyga!
Modig
Helgen blev precis så trevlig och fullspäckad som jag förutspått! Elsas dop blev superfint och lyckat, och Elsa var så söt i vår släktdopklänning! Det gick bra att läsa dikten också, trots min nervositet! Efter dopet stack vi hem till svärmor, laddade batterierna och myste med Nils, åt god middag innan vi gick hem till Hanna och Jocke på förfest. Där blev vi rätt länge innan vi så småningom tog oss hem till Maja som äntligen tagit sjuksköterskeexamen! Det var en väldigt trevlig kväll, som vi avslutade ganska tidigt för att åka hem till svärmor och hämta hem Nils. Då kan jag säga att jag längtade efter min lilla gullunge!
Söndagen spenderade jag med Nils i min famn, tog igen lite gosiga kramar och snorpussar. På kvällen var det dags för hemmabiopremiär hemma hos oss. John, Maja och Kennet kom hit för att se filmen Modig, och jag måste säga att det var en helt okej film. Det var inte riktigt storyn som fångade mig, utan snarare hur fint tecknad filmen var och prinsessans fantastiska hår(färg)! Det var alltså ingen riktig wow-rulle, tyvärr.. men som sagt, skönt att kvalitén på det tecknade var så pass bra att det kändes värt att se på projektorn!
Födelsedagskalas, dop och examensfest!
Äntligen är helgen här! Jag kommer antagligen inte att vara så synlig här på bloggen, då jag kommer att ha fullt upp med diverse festligheter! På helgens agenda står nämligen födelsedagskalas, dop och examensfest! Tur att svärmor finns, för vår lilla sjukling är inte alls pigg på att hålla på och ränna! Och tur att allt rännande äger rum på byn, så kan jag åka hem till svärmor, amma och mysa med lillkillen mellan festligheterna!
I veckan när Nils har sovit har jag haft lite tid till att pyssla med presenterna inför helgen! Om det är något som jag älskar så är det att tänka ut roliga/bra/häftiga/träffande presenter till den som ska få dem! Ibland lyckas man och ibland lyckas man inte. Innehållet i paketen till i helgen tänker jag inte avslöja, men utsidan kan ni få se! Temat på paketinslagningen verkar ha blivit "rött band" och ugglor!
Helgens presenter - dop, födelsedag och examen!
Jag är lite nervös idag, för jag har skrivit en dikt till Elsa på hennes dopdag som jag ska läsa upp i kyrkan! Jag hade redan köpt doppresent till lilltösen, men så tänkte jag att om jag nu ändå lyckats skriva en dikt åt tösabiten så skulle jag ju kunna rama in den och ge till henne på dopdagen! Sagt och gjort! Personligen tycker jag att den blev ganska söt, med dikten i stammen på ett träd fullt med ugglor!
En doptavla till Elsa med dikten som jag skrivit och massor utav söta ugglor!
Mammas lilla sjukling
Idag hos doktorn konstaterades att hostan vandrat ner till bronkerna, men inte nått lungorna än. Lillkillen vaknade 5.30 i morse och skrek i princip konstant fram till 8.30 när vi kom till vårdcentralen (han brukar ju i vanliga fall somna om och sova till typ 10-11 efter ett litet morgonmål där vid 5-6), där fick han kortisontabletter och sen fick han inhalera. Efteråt andades han betydligt mycket lättare, och idag har han tagit igen den sömn han missade i morse. Så nu ska här inhaleras morgon och kväll, tas kortisontabletter och slemlösande. Så får vi hålla tummarna för att min lilla sjukling får krya på sig och bli frisk igen!
Pippis dregglisar
Nils är fortfarande sjuk, och ikväll lät han som en motorsåg i andningen när jag la honom. Så imorgon blir det att ringa vc på nytt och be dem lyssna på honom.
På grund av den där envisa förkylningen fick Nils vara hos svärmor en stund ikväll medan jag och Marcus gjorde miljöombyte och andades lite frisk luft. Det var skidtävling på Storgatan och en sån sak får man bara inte missa! Det var hur häftigt som helst, som ett barnsligt litet påhitt vilket gjorde mig barnsligt förtjust! Affärerna hade dessutom öppet och vi gjorde ett besök på Happy, den nya barnaffären, och fick med oss en ny dreggellapp hem till lille sjuklingen! Jag gillar verkligen Pippis dregglisar, bra passform och stabila. Nils har dem i flera olika färger, men nu har Happy tagit in lite fler med mönster och då kunde jag inte låta bli såklart!
