En lättnadens suck!
Herregud så bra det gick idag! Nils somnade i vagnen på väg till förskolan och sov till 14.30 (alltså 3 timmar!) och jag hämtade honom vid 16-tiden! Han var glad och sprallig och följde med mig hem utan större protester! Så skönt! Och nu sover lilleman gott i sin säng här hemma.
För mig har det också varit en bra dag på jobbet! Så roligt att träffa alla kollegor igen och peppa inför kommande termin! Känner mig lite som en yr höna än så länge, irrar runt och försöker få lite ordning. Längtar efter barnen som kommer imorgon! En skola utan elever, det är ju som ingen skola - säger ju sig självt!
Med bara fem dagar kvar till julafton...
Konstigt hur det i början på veckan kan se så glest ut mellan aktiviteterna, men att det ändå lyckas hopa sig innan veckan är klar! Idag har Nils varit på förskolan en stund och jag passade på att kika förbi på jobbet och dricka lite kaffe! Tanken var att jag skulle träffa chefen och få reda på hur mina arbetsuppgifter ser ut efter julledigheten, men han satt i möte så det blev inte så mycket av med mina planer. Istället hann jag träffa flera av mina fina kollegor, och nu längtar efter att få ta tag i jobbet! Mest är det förstås eleverna och kollegorna som drar, men sen älskar jag verkligen mitt ämne och känner mig laddad med ny kunskap efter höstens studier!
När jag kom för att hämta Nils var han ute, och det är första gången som det har funnits tillfälle för honom att gå ut på förskolan så det var roligt att höra att det gått bra med påklädnad och allt. Hemma vill han gärna gå ut, men när man plockar fram kläderna och ska ta på dem så är han inte lika medgörlig längre - han springer iväg, börjar leka med annat, gnäller osv. Jag tror att han väldigt gärna skulle vilja klä på sig själv. Det är nämligen det som gäller här hemma just nu, ALLT ska göras på egen hand - byta blöja, klä på sig, äta maten, bära flaskan. Vissa saker går jättebra och jag uppmuntrar honom verkligen till att vara en självständig individ, men det här med att byta blöjan tycker jag liksom är min uppgift. Därför har vi krig nästan varje blöjbyte, och jag busar och sjunger och spexar. Men inget duger.
Nils var trött när vi kom hem så efter en snabblunch fick han kila i säng, och jag satte fart med studierna. Har en uppgift som jag tänkte göra klar och lämna in, men motivationen är såååå låg och disciplinen är i ganska jämn nivå med den. I eftermiddag har vi 1,5-årskontroll på BVC innan det är dags för ännu en av mina och Ninas goda middagar. Ceasarsallad med egen dressing och västerbottensost står på dagens meny! Sååååå mumsigt.
På sparktur med sparklådan!
Nu är vi friska igen! Men vi behövde helgen för att komma i gängorna igen! Vi har sovit länge, myst, hälsat på hos svärmor och svärfar, klätt deras gran och tagit årets första sparktur! Vi fick nämligen en sparklåda förra året, men då blev det aldrig att vi använde den! Nils tyckte det var kul och hans mamma tyckte i vanlig ordning att det var ännu roligare!
Igår var vi tillbaka på förskolan och idag fick vi lämna Nils för första gången på riktigt. Det var Marcus som skötte det hela, men han säger att allt gick hur bra som helst. Inga tårar. Så vi får väl se imorgon när det är min tur att lämna och hämta! Idag hade jag fullt upp på förmiddagen med att få mitt hår fint inför julen! Gick till Kritan och blev lika nöjd som vanligt! Snart vaknar Nils och då ska vi åka till Piteå för att handla de sista julklapparna och gå på 32-årskalas hos storebror min!
Sjukstuga!
Igår när vi klev upp för att göra oss klara för förskolan insåg jag att Nils var förkyld. Inte roligt! Var själv trött och seg, och sov i drygt en timme innan Marcus gick på jobbet. Blev dock inte alls utvilad, så jag var trött och hängig och tvungen att vara inne med Nils hela dagen. Det värsta jag vet är att vara inne en hel dag, drives me crazy! Så på kvällen var det jag som tog tag i våra sysslor utanför hemmet, typ handla och sånt! Och sen kände jag mig mycket bättre faktiskt!
Nils är, förutom snorandet och hostandet, väldigt pigg! När jag väckte honom i morse var det med förhoppning om att han skulle vara redo för förskolan, men ICKE! Hans fröken hade däremot piggnat till från sin förkylning så jag åkte förbi förskolan för lite information på morgon när Marcus ändå var hemmavid.
Nu hoppas jag att Nils kryar på sig till imorgon. Tror det är bra för honom med lite aktivitet utanför hemmet och "det vanliga".
Nils och Elsa leker på förskolan.
Inskolningen har börjat!
Ja, nu är vi igång! Känns jättebra och Nils verkar tycka det är roligt att komma till förskolan! I morse drog han mig från hallen och in! Vi får väl se hur det går när han märker att vi tänker lämna kvar honom där, men jag tror nog att det kommer bli bra! Känns skönt att jag vet att det från början inte blir så jättelånga dagar, ett par timmar på eftermiddagen till att börja med. Både jag och Marcus har kunnat vara med vid inskolningen hittills eftersom han jobbat eftermiddag. Känns skönt att kunna dela det ansvaret lite!
Nils sover sin vila som en stock om dagarna efter alla nya intryck på förskolan! Idag när han vaknade på eftermiddagen satte vi oss i bilen och begav oss till Öjebyn för terminens sista babysim! Med andra ord har ni en trött mamma som planerar för tidig kväll ikväll, både inskolning och babysim på samma dag! Svettigt schema!
Nils 16 månader (lite drygt!)
Ja, nu har Nils hunnit bli 16 månader (lite drygt) och det känns som att det var längesedan jag skrev om vad som händer och sker i hans lilla liv. Just idag är han febrig, tand nummer 11 är nämligen på gång och det är aldrig roligt när tänderna ska kika fram! Nils som i vanliga fall ALDRIG är stilla, vill sitta i famnen och mysa - och ibland är inte det heller bra!
Sömn: Nils sover som en björn. Uppdelat på två vilor (en på natten och en på dagen) sover han sammanlagt mellan 13-16 timmar per dygn! Klockan 19 är det läggdags och då somnar Nils själv i sin egen säng (inget skrik eller gnäll numer, men ibland hör man honom på babyvakten när han kastar ut gosedjur och nappar ur sängen eller jollrar lite för sig själv). Sen sover han i ett fram till mellan 7.30-9.00 på morgonen! Han är uppe och härjar en stund, men somnar mellan 11.30-12.30 och sover allt mellan en och tre timmar, och sen är det full rulle igen!
Mat: Nils äter bra, men spottar ut det han inte vill ha och då gäller det att vara med om man inte vill ha mat överallt! Oftast är det mosad potatis, potatis, kokta morötter och annan mat som smakar väldigt lite som åker ut igen! Kryddstark mat är en av Nils favoriter! Han tycker också mycket om ost, oliver, riskakor ("kaka"), kött och kyckling, nötter, mackor, smör, såser, grädde och bär! Vi undviker fortfarande att ge honom socker i den mån det går, men han har hunnit smaka och tyckte såklart att det var himla gott.
Annat: Nils tycker att det är jättekul att göra som mamma och pappa - skruva i saker, spika i väggen, laga mat, dammsuga och plocka ur diskmaskinen. Tycker det är roligt att stänga skåpar och luckor, skjuta omrking på allt från stolar till leksaker, blåsa ut ljus, "mata" mamma, "prata i telefon", vinka, klappa händerna och göra slängpussar. Har strl 86 på kläder och strl 22 (ibland 23) på skor. Gillar att vara utomhus, att mysa eller busa med hunden Felix och att leka med andra barn (helst ska de vara i 3-4 års åldern). Går, springer ibland och klättrar på möblerna - för att kika ut genom fönster, se vad som finns på skåpar eller för att nå till taklampans lysknapp. Nu när han kan gå tycker han också att han klarar av en hel del annat själv - simma själv, äta själv, borsta tänderna själv och klättra upp i matstolen själv!
Se så stor!
Nu går lillkillen!
Nu kan Nils gå! Han har i allmänhet inte varit så förtjust i att gå, har hellre velat krypa fram. Under en månads tid har han gått då och då, men fortsatt välja att krypa om han fått chansen. Han kryper helt enkelt så fort att han inte riktigt haft någon nytta av att gå - det går ju alldeles för sakta! Men i takt med att han börjat gå så har han upptäckt att det finns fördelar även med det - man ser och når ju så mkt längre! Och nu går han så pass mycket att han är mer gående än krypandes!
Så stor han helt plötsligt känns! Vi har varit tvungna att flytta upp alla föremål i hela huset ytterligare, men annars är det lugnt än så länge! Det går ju inte så fort än, inte så fort att jag känner att jag inte hinner med i alla fall. Han kryper fortfarande snabbare än han går. Än så länge tycker jag mest att det är väldigt sött när han vinglar omkring fram och tillbaka. Dessutom tycker jag att det är så mysigt att kunna gå bredvid varandra och hålla handen!
Att kunna äta alldeles själv
Här hemma har vi en liten kille som just lärt sig äta själv med egen gaffel. Kan man vara annat än nöjd över en sådan bedrift? Inte om man frågar Nils. Eller hans föräldrar för den delen. Nu kan alla äta sin mat i lugn och ro. Typ i alla fall.
När liten blir lite större
Nils växer. Varje dag. Massor. Och ibland får jag lite panik över just detta, även om jag mer nu än förut kan fokusera på nu och njuta av det istället för att oroa mig för att hajna snart är en illspecko tonåring.
Han sover som en stock. Från klockan 20 på kvällen till ca 8.30 på morgonen. Utan att vakna. Jag vet att det är helt otroligt, och jag tar i trä och nyper mig i armen typ hela tiden. För en vecka sedan övergick vi från två dagsvilor till en, och den sover han oftast ute i vagnen. Vid 12 somnar han, och så vaknar han ca 14.30. Jag älskar det här med en vila per dag. Sen vi införde det så har mitt liv blivit så mycket enklare än vad det var förut! Nils tycker inte så mycket om att vara stilla. Inte alls faktiskt. Enda gången han är ligger still och myser i famnen är när han dricker sin välling. Detsamma gäller i princip när han sover. Benen sticker ut utanför spjälorna, han ligger på mage och sen på rygg och med huvudet vid fotänden och ibland tvärtom. Och ibland som en ostbåge. Han rörs en del, helt enkelt.
I matväg äter han i princip allt, och är inte allergisk mot något. Han äter både burkmat och hemmalagat käk. Och gapar JÄTTESTORT. På riktigt. Det ser nästan ut att göra ont, så stort gapar han. Mjölmat som pannkaka och våfflor och palt är några favoriter. Men annars är det gärna banan och jordgubbar och majskrokar. Och välling förstås. Morgon och kväll. Lunchen vräker han i sig innan han sover sin dagsvila och mellanmålet när han slår upp ögonen igen. Och så middag vid 17-tiden ungefär. Än så länge är vi försiktiga med socker. För att vi tycker att det är onödigt. Som jag skrev tidigare så rör sig Nils hela tiden. Det gäller när han äter också. Han har nämligen börjat resa sig i matstolen. Så vi får knäppa fast honom. Eller trycka ner en stor kudde bakom ryggen så att han liksom trycks fast.
Nils är inte blyg. Åtminstone händer det VÄLDIGT SÄLLAN. Snarare tvärtom. Häromdagen höll jag på att förlora honom till Jehovas vittnen. Två trevliga damer knackade på dörren, och Nils var inte sen med att rulla fram vagnen och krypa ut på bron. Kvinnor och barn är i allmänhet bäst, och i deras famn kan han kasta sig så fort han möter dem. Vissa män, särskilt om de har lite skägg eller skäggstubb, är lite läskiga. Men inte så mycket. Sen är Nils väldigt nyfiken, och så kryper han EXTREMT JÄTTEFORT. Så jag får springa efter stup i kvarten. För han kommer inte tillbaka. Han klarar sig själv, tror han. Traskar runt möbler gör han också, men några steg ut i det fria vågar han inte ge sig på ännu.
Han surrar också. Hela tiden. Konstant. Och jag älskar det! Han säger dääää (där), titha! (titta), thutte (tutte), taa taa (tack tack), ätta eller äls (Elsa) och en massa andra saker som jag inte förstår ett jota av. Han säger inte mamma. Punkt punkt.
Nils kan se en del mönster också, vart saker hör hemma och vilka saker som hör ihop. Och han kan trä de där ringarna på pinnen på den där leksaken, ni vet. Han är ganska tjurig också, och ger sig inte när det blir svårt. Lite humör har han börjat visa, och blir bland annat på dåligt humör om vi tar ifrån honom något som han vill ha. Eller om han inte får komma upp. När jag lagar mat till exempel, då har jag en sur grabb som gnäller och gråter och skriker vid mina fötter.
Fortfarande är tittut en jättekul lek. Sen tycker han om att bli jagad, och när någon hakar på jaga-leken så kryper han iväg fort som attan och gömmer sig bakom något. Och sen skrattar han så härligt, bubblande. Lite skräckblandat. Förutom att leka så gillar Nils också att duscha och bada. Det kallar vi "blubb blubb" här hemma, ett uttryck som följde med från babysimmet. Och som Nils tycks förstå. Vi har ju ett duschrum på övervåningen, ett ca 4 kvm stort rum som bara är en dusch. Och där kan Nils tro sig väldigt bra, leker med sina leksaker och alla tvål- och schampoflaskor medan mamma duschar. Ett väldigt användbart rum nu när man har en liten en med sig i duschen. En liten en som hela tiden blir större. Men ändå!
Elsa och Nils
Efter frukost kilade den här lilla familjen över till svärmor. Där var det flytt av sovrum på gång. Jag och Nils tittade snällt på medan Marcus och svärmor bar madrasser och sängramsdelar fram och tillbaka. Sen drack vi kaffe och åt melon. Vid lunch åkte Marcus iväg på jobbet, och Nils somnade i vagnen. Själv promenerade jag hem till syrran. Och där blev jag kvar kan man säga. Vi har plockat jordgubbar och druckit kaffe och så blev vi bjudna på middag där. Och barnen har, efter deras respektive middagslurar, lekt och busat för fullt. Det är verkligen roligt att iaktta dem när de leker. Nils blir ibland alldeles stilla och sitter och tittar på Elsa där hon spinner runt runt på stället. Eller när hon undersöker en leksak. Och så kastar hon sig framåt. Och Nils skrattar från hjärtat och ut. Sen försöker han göra som Elsa. Härmas är ju kul. Och att ge varandra saker är ju spännande. Och Nils säger taa taa och nickar med huvudet, och det betyder "tack tack". Ibland rycker de saker av varandra också. Och då rycker den andra tillbaka saken. Och så kan de hålla på. Fram och tillbaka. Ibland går vi in och bryter. Men oftast fixar de det ganska bra själva. Än så länge. För jag gissar att det lär bli en hel del kivandes de här två busungarna emellan under åren som komma skall.
En gnagare
Nils har tänder på gång igen. Och det märks, på många sätt. Grinig och mammig, oroligare än vanligt, mer rastlös. Två knölar där hörntänderna ska kika fram i underkäken. Och så det här med sängen. Han äter upp sin säng! Han gnager och gnager. Först gnagde han bort färgen, och då var jag orolig för att det var farligt. Han verkar dock ha överlevt det än så länge, men vad vet man? Men sen har han i rask takt övergått till att gnaga sig vidare genom träet. Ibland när man hämtar honom på morgonen står han i en hög med träflisor och har dessutom ansiktet och kläderna fulla av dem. Det kliar ju! Så in i bomben! Det kan man ju förstå. Så nu har vi försökt lösa det här problemet med lite olika metoder. Tejpat som en galning var gårdagens lösning. Och det såg ganska bra ut, faktiskt. Men på något sätt hade han ändå lyckats få in sitt dregel under tejpen, så nu har jag spenderat typ 15 minuter på att ta bort all den där tejpen. Det var ingen bra idé helt enkelt. Dagens nya metod heter knyt små ikea-handdukar längs med kanten, och ser ut såhär.
Full rulle var det här!
Har haft en helt fantastisk helg! I lördags hängde vi hemma hos svärföräldrarna, solade och grillade och mådde fint. Jag drog iväg till Bodbäcken på vedfest på kvällskvisten och blev kvar där in på småtimmarna. Igår var Marcus ledig, så vi åkte till Boden för att hälsa på våra vänner från Lund som är uppe på semester. Mysigt med grillunch, poolbad, kompissurr och lek. När vi sen vände åter hem till Älvsbyn svängde vi förbi familjen Nyman/Boman, lekte med barnen och fikade lite.
Nils kan gå med vagnen själv, så nu behöver jag inte följa på några fler promenader.
Nisse, Lotta och Nils bygger med duplo.
Marcus, en kvällstrött NIls och en kvällspigg Emilia.
Fick låna lille Theo en stund, så skönt med minstingarna som bara ligger och myser!
Idag blev vi bjudna på våfflor till lunch "hemma hos syrran" (alltså hemma hos mamma, där de bor i väntan på att de ska få flytta in i sitt nya hus) och sen tog vi en prommis till Lomtjärn där barnen fick gunga och krypa i rören en stund. Sen har jag varit ute på långpromenad, handlat och när vi kom hem igen så hade vi besök av en liten igelkott. Det har vi i och för sig varje år. De brukar bosätta sig nere i ormbunkarna mot bäcken. Men i år har de varit nog så modiga, alternativt förvirrade, och jag har flera gånger stött på dem på framsidan av vårt hus mot vägen till. Inte konstigt att Felix skäller i buren, när det springer omkring igelkottar här och där på gården. Nåväl, den här gången vände vår lille vän och sprang på raska små ben tillbaka på baksidan av huset. Nu sover Nils och jag tänkte förbereda middagen för imorgon. Vi får nämligen svärisarna på middagsbesök, så då tänkte jag bjuda på något riktigt smaskigt!
En glad gungare...
Besök av en modig/förvirrad igelkott.
Felix närmast förtvivlad inne i buren över att igelkottarna springer omkring
SOM OM DE ÄGER STÄLLET!
Bildbomb från Leos lekland
Igår var vi på vift hela dagen, först var jag och Nils på Leos lekland (medan Marcus jobbade) och sen åkte vi hem till våra vänner Frida och Micke i Piteå för att hälsa på lite och träffa deras yngste familjemedlem - lille Silas! Tänk att Nils var sådär liten en gång i tiden, går knappt att förstå ett år senare.. Glömde såklart ta någon bild på det lilla underverket, var fullt upptagen med att beundra honom (och försöka komma ihåg hur man håller en sådan där liten en!) Men på Leos knäppte jag av massor med bilder, och här kommer ett gäng av dem!
Bollhavet blev snabbt en favorit!
Liiiiite överexalterad...
Man måste ju smaka på bollarna också!
Nerbrottad av sin egen mamma, pinsamt!
Krypa i tunnlarna var också kul!
Ibland när vi hamnade på var sin sida av ett rör drog Nils iväg fort som attan, och då gällde det att vara snabb!
Men ibland kom han tillbaka och hämtade mig. Det är ju lite läskigt att vara på äventyr utan mamma.
Den här orsakade många tårar! Men Nils är tjurig och efter ett par försök lyckades han ta sig igenom utan att falla tillbaka därifrån han kom.
Näten som omgav i princip ALLT fick mycket uppmärksamhet. Smidigt att öva på att gå längs nätväggarna.
Mjuka trappor.
Mera bollhav!
Viloläge ♥
Grattis Nils!
Igår fick Nils uppleva sin första födelsedag här i livet. Det var både sång, fika, paket och ballonger! Födelsedagsbarnet var på gott humör hela dagen, och somnade gott till kvällen efter allt ståhej. Tusen tack till alla som på olika sätt var med och gjorde Nils dag speciell igår!
Själv känner jag att jag är lika trött idag på morgonen som igår när jag gick till sängs. Så idag blir det skönt med en lugn hemmadag, några eftersläntrande födelsedagsfirare dyker eventuellt upp lite senare för att äta upp det sista av tårtan men annars har vi inga stora aktiviteter inplanerade!
Ballongerna var roligast, själva paketöppningen lämnade Nils helst över till någon annan!
Nils och Kennet i djup diskussion vid fikabordet.
Titta mamma! Så många ballonger!
