Nils har tänder på gång igen. Och det märks, på många sätt. Grinig och mammig, oroligare än vanligt, mer rastlös. Två knölar där hörntänderna ska kika fram i underkäken. Och så det här med sängen. Han äter upp sin säng! Han gnager och gnager. Först gnagde han bort färgen, och då var jag orolig för att det var farligt. Han verkar dock ha överlevt det än så länge, men vad vet man? Men sen har han i rask takt övergått till att gnaga sig vidare genom träet. Ibland när man hämtar honom på morgonen står han i en hög med träflisor och har dessutom ansiktet och kläderna fulla av dem. Det kliar ju! Så in i bomben! Det kan man ju förstå. Så nu har vi försökt lösa det här problemet med lite olika metoder. Tejpat som en galning var gårdagens lösning. Och det såg ganska bra ut, faktiskt. Men på något sätt hade han ändå lyckats få in sitt dregel under tejpen, så nu har jag spenderat typ 15 minuter på att ta bort all den där tejpen. Det var ingen bra idé helt enkelt. Dagens nya metod heter knyt små ikea-handdukar längs med kanten, och ser ut såhär.