Boktips för en mysig höstkväll...
Tänkte bara kika in här med ett litet boktips nu när hösten smyger sig på. Jag vet, jag vet, att man inte får prata om hösten riktigt än, men jag är redo för höstmys och höstpromenader så jag skiter i er andra som försöker hålla fast i sommaren så gott det går. Te och ljus och en filt och alla löv och den klara luften. Och en bra bok. Och vill man läsa något som går fort att läsa, över en kvällskopp sådär - då kan man läsa den här boken! Den krympande hustrun är en fantastisk bok. Galet orealistisk och fnittervänlig, och samtidigt grymt charmig. Enkel.
Kompiskväll för hela familjen.
Nisse och Lotta, Jens samt Ann och Eric och Albin kom hem till oss för middag och film igårkväll. Eftersom det var jag som stod för matlagningen, och jag var själv hemma med Nils så raggade jag enkla recept att bjuda på när man är många och fick tipset att göra kycklingssalsa. Smidigt var det! Hacka 1 kg kyckling i bitar, stek dem så att de är genomstekta, häll i en burk chunky salsa och 5 dl creme fraice samt en halv burk philadelphiaost och värm upp alltihop. Koka inte, för då blir creme fraichen lös. Hackade en sallad och ställde fram tortilla och nachos till, och jag tror att det gick hem minsann! Dessutom kunde Albin och Nils också äta av det, och jag tycker alltid att det är lite mysigt om alla kan äta av samma!
Nils har haft tur och hunnit träffa Albin vid tre tillfällen nu under deras vistelse här uppe, och han tycker mycket om honom! Så han kryper efter och vill gärna leka, men Albin missförstår dessvärre hans lekinviter och tror att Nils är ute efter hans leksaker. Ja, ni förstår säkert! Albin blir sur och Nils blir lite fundersam. Tokigt det kan bli när man inte kan kommunicera det man vill. Söta är dem i alla fall, de små liven.
Kanske blir det enklare att kommunicera i framtiden när grabbarna börjat prata?
De stora grabbarna drog iväg för att hyra film och kom till min enorma besvikelse hem med Cottage country. Jag kände att jag nästan blev sur, för som jag tidigare skrivit här på bloggen är jag inget fan av splatter och skräck. Till min förvåning började filmen dock riktigt bra, och jag skrattade gott ett par gånger. Det var ju en komedi också, faktiskt. Men sen barkade filmen iväg. Ordentligt. Hyr den inte om du inte har väldigt tråkigt och redan sett allt annat i filmhyllan. Eller om du inte har extremt dålig smak, då kan du hyra den!
Not my kind of movie.
Nåja, med så trevligt sällskap så kan det inte gå fel. Efter filmen satt vi och surrade ett tag innan sällskapen begav sig hemåt och vi gick i säng. I morse var det nämligen Marcus tur att ha sovmorgon. Hur det gick? DET GICK ENASTÅENDE! Sonen, mammas lilla pussängel, sov till 8.30!
Att skippa sockret
Nu har jag snart klarat av FEM HELA MÅNADER utan kakor, godis, läsk, chips, glass och annat synligt och uppenbart socker. Jag är sjukt stolt. Och det bästa av allt? Jag är inte längre lika sugen på allt detta som jag en gång var! Visst kommer det dagar när jag skulle vilja rensa chokladhyllan på Konsum och gå hem och moffa, men de dagarna kommer inte längre så ofta och när de kommer kan jag hantera dem. Suget går snabbt över. Ett ynkligt kilo har jag kvar till första målvikten, dvs - 6,8 kg på dessa fem månader. Mitt förra jag hade varit allt annat än nöjd över ett sådant resultat. Då förväntade jag mig supersnabba resultat, och fick det också ofta! Men sen föll jag ju så snabbt tillbaka i gamla vanor och fick dessvärre supersnabba resultat åt andra hållet minst lika fort. Nu för tiden skyndar jag långsamt. Och åt rätt håll.
För ett tag sedan började jag läsa Sockerbomben och när jag var klar med den så fortsatte jag läsa den självbiografiska boken Vitt begär. Båda böckerna är bra, och jag rekommenderar alla att läsa dem. På riktigt. Jag fick mig en riktig tankeställare, och insåg snart att jag varit snabb på att byta ut det synliga sockret mot tex. vetemjölsprodukter - som ju blir socker i kroppen jättesnabbt. Jag började även fundera över hur jag äter, och trots att jag inte alls kommer i närheten av de berättelser som Gunilla delar med sig av i Vitt begär så inser jag att mitt förhållningssätt gentemot mat, och mina beteenden, är allt annat än sunda. Hur menar du nu, tänker du kanske? Ja men, som att jag lyckades lura mig själv till att "digestivekex är ett kex och inte en kaka" (och kex är inte med på förbudslistan) och därför åt ett par digestivekex varje kväll. Och på riktigt, vi vet alla att digestivekex innehåller socker. Digestivekex är i själva verket en kaka.
På sistone har jag känt att någonting måste förändras. Jag har kommit långt redan nu, genom att utesluta det synliga sockret. Men jag är inte nöjd. Jag måste göra något annorlunda, utmana mig själv igen. Ikväll har jag klickat hem ytterliggare tre aktuella böcker om mat och kroppen. Känns viktigt och bra att göra något för mig själv, för min egen skull. Så jag har satt ett datum, 15 augusti, och då kommer det bli ändring förstår ni! Jag har en plan, men den avslöjar jag inte här riktigt än. Även om ju böckerna ger en liten hint om mina tankar, förstås!
Och nu då? Ja, nu sitter jag och väntar på att sambon ska masa sig hem från jobbet så att jag får ta mig ut i spåret. Taggad till tusen. NOT.
The Hobbit
Nu har vi äntligen sett den, the Hobbit, och vilken filmupplevelse det var! Fantastiskt bra film. Jag har ingenting att klaga på. Njöt genom hela filmen, och längtar nu helt plötsligt till jul när andra delen går på bio. Ett hett filmtips med andra ord, om man har tre timmar att offra. Och det har man.
Helgens filmer!
Minns knappt sist som jag orkat hålla mig vaken en hel film, men i helgen hände det - två gånger dessutom! I lördags när vi tagit oss hem från Tjapps kom ett gäng vänner över för att se film. I flera veckor har vi nämligen väntat på att Les Misérables skulle dyka upp i brevlådan, och i torsdags kom den ÄNTLIGEN! Vi hade hört både bu och bä, så jag var lagom förväntansfull. Jag är ju en sucker för musikaler, och det är ju ändå stora skådisar med i Les Misérables. Och helhetsintrycket blev ändå bra! Kanske inte den bästa musikal jag sett, och kanske hade den varit bättre om de inte hade sjungit precis vartenda pyttelitet ord! Och om Hugh Jackman varit liiiiiite bättre på att sjunga, alternativt om han kunnat vara tyst när de andra (som faktiskt var rätt hyffsade på att sjunga) sjöng! Men jag gillade storyn, musiken och skådespelarinsatserna. Helt klart sevärd film!
Inte den bästa musikal jag sett, men klart sevärd!
Igår var vi ett gäng som såg Hansel and Gretel, och den var också värd att se, trots att den var lite väl läskig och splattrig för min smak. Jag undviker ju i det närmsta skräckfilmer, för jag vet ju att jag blir så himla mörkrädd. Men den här gången hade jag ju ingen aning om att filmen skulle vara läskig! Nåja, jag fick då sova gott ändå! Filmen hade fått kritik för att den inte var "som Hans och Greta ska vara", men det tyckte jag personligen bara var bra!
Lite läskig och splattrig, men ändå klart godkänd!
Böckerna från bokrean!!
Idag kom min beställning från bokrean! Som lilla julafton kändes det att packa upp, och hey vad många trevliga böcker jag fick för 570 spänn! Det blev lite barnböcker, lite pyssel- och aktivitetsinspiration att göra tillsammans med barn, böcker om familjeliv, några skönlitterära böcker och en bok med nya ord och deras historia! Så himla roligt med nya fina böcker. Ja, det är något visst med böcker i allmänhet... och med bokrean of course!
Vem bestämmer?
Jag måste bara tipsa om att det finns en app som heter "VEM?" och när man laddar hem den appen så kan man inuti den köpa Stina Wirséns Vem-böcker, vilket jag inte gjort. Däremot har jag läst den första gratisboken som heter "Vem bestämmer?" och jag tycker att den är fantastisk! Både storyn och illustrationerna! Kanske är jag bara en trött lättroad småbarnsmorsa, men jag fnissade mer än två gånger kan jag säga. Lånade två sidor ur boken, så ni skulle få se vad jag snackar om!
Martina-koden
Det har varit ännu en lååååång natt med hostiga och snoriga sängkamrater, så jag är hemskt trött idag. Nils har somnat om, och jag har fått i mig lite frukost. Vi hade tänkt gå ut senare, men nu tror jag inte att vi orkar det. Lillemor utan sömn är ingen trevlig person. Bara så att ni vet.
Jag lyssnar ju egentligen på ljudbok, men så fick jag syn på Martina-koden i bokhyllan och tänkte att det skulle vara roligt att få se lite bokstäver. Det var minsann en härlig bok kan jag lova! Sällan som jag skrattar högt åt sådant som jag ser på tv eller läser, men den här boken lockade verkligen fram skratt efter skratt! Om man vill läsa en lättläst, okomplicerad, rolig, mitt-i-prick-bok så kan man med fördel läsa den här!
Femtio nyanser av honom
Japp, nu har jag avverkat första boken i serien - på ljudbok. Hela första halvan av boken var jag mest förbannad - på boken som helhet, på vänner som lyssnar på den (och antagligen måste vara knäppa i huvudet!), på karaktärerna, på språket och på uppläsaren. Jag tyckte det var en dålig story, alldeles för mycket svordomar, att uppläsaren betonade på helt fel ställen, att Mr Grey var en sjuk människa och att miss Steel var ett jävla våp som inte hade vett nog att stay out of there. Och sexet sen - sjukt. Ja, precis allt var fel. Men jag tänkte att något vettigt måste ändå komma, eftersom så många läst och rekommenderat den här jävla skitboken. Och som sagt, efter ungefär halva boken vände allt och plötsligt tyckte jag att boken var väldigt beroendeframkallande. Jag var fortfarande frustrerad (inte sexuellt frustrerad nu!), men jag ville inte längre slänga boken åt helvete! (Vilket jag ju inte heller kunde eftersom jag ju lyssnar på den som ljudbok, remember?) Språkligt är boken förkastlig, med svordomar, inre gudinnor och ett undermedvetet som hela tiden gör sig påminnt, trots att ju hela vitsen med det undermedvetna är att vi inte är medvetna om det. Med tanke på bokens språkliga brister måste jag ändå få ge Julia Dufvenius cred för en strålande uppläsarinsats! Det kan inte vara lätt att läsa in en bok som denna och få det att låta vettigt. När jag nu har sågat boken vid fotknölarna så måste jag få återgå till vad jag skrev tidigare - efter halva boken händer något magiskt och det blev helt plötsligt svårt att inte lyssna vidare. Nu har jag påbörjat den andra boken, Femtio nyanser av mörker, hunnit ungefär 1/4 och kan meddela att den hittills är bättre än vad den första boken var. Det ska bli intressant att se vad som händer, både i boken och i mitt förhållningssätt till den. Jag kanske inte orkar lyssna klart denna trilogi? Men nu förstår jag i alla fall vad som fått så många att vilja läsa boken, förutom grupptrycket alltså. Mina vänner och bekanta är inte knäppa i huvudet, trots allt.
Modig
Helgen blev precis så trevlig och fullspäckad som jag förutspått! Elsas dop blev superfint och lyckat, och Elsa var så söt i vår släktdopklänning! Det gick bra att läsa dikten också, trots min nervositet! Efter dopet stack vi hem till svärmor, laddade batterierna och myste med Nils, åt god middag innan vi gick hem till Hanna och Jocke på förfest. Där blev vi rätt länge innan vi så småningom tog oss hem till Maja som äntligen tagit sjuksköterskeexamen! Det var en väldigt trevlig kväll, som vi avslutade ganska tidigt för att åka hem till svärmor och hämta hem Nils. Då kan jag säga att jag längtade efter min lilla gullunge!
Söndagen spenderade jag med Nils i min famn, tog igen lite gosiga kramar och snorpussar. På kvällen var det dags för hemmabiopremiär hemma hos oss. John, Maja och Kennet kom hit för att se filmen Modig, och jag måste säga att det var en helt okej film. Det var inte riktigt storyn som fångade mig, utan snarare hur fint tecknad filmen var och prinsessans fantastiska hår(färg)! Det var alltså ingen riktig wow-rulle, tyvärr.. men som sagt, skönt att kvalitén på det tecknade var så pass bra att det kändes värt att se på projektorn!
Storytel
Jag har skaffat en ny app till min iPhone, Storytel, och däri har jag skaffat ett månadsabonnemang för 169 kr/månad. Då får jag lyssna på hur många ljudböcker jag vill, och hittills måste jag säga att jag är väldigt nöjd både med appen och med utbudet av ljudböcker!
Jag använder den mest för att varva ner när jag ska sova och som sällskap på promenaderna, perfekt! Idag sköt jag omkring på barnvagnen på de oplogade gångstigarna i en hel timme medan jag lyssnade på ljudbok via Storytel. Just nu lyssnar jag på Femtio nyanser av honom, men vad jag tycker om den ska jag avslöja någon annan dag!
Har haft lite egentid på solariet ikväll, lagt Nils för kvällen och nu ska vi slå på ett avsnitt Prison Break innan jag ska återgå till Storytel och Mr Grey!
Neverland
Jag måste tipsa om en riktigt bra film som vi såg här hemma igårkväll, Neverland. Den handlar om hur Peter Pan blev Peter Pan, kan man säga. Den är nästan tre timmar lång, men den är inte tråkig en endaste stund! Skådespelaren på framsidan av filmen känner ni kanske igen? Det är samme skådespelare som spelade Spike i Nottinghill. Det har varit många bra filmer på sistone, och det är ju aldrig fel.
Hur många lingon finns det i världen
Jag har fortfarande inte tillfrisknat efter gårdagens kurering hemma hos mamma. Värst är det såklart på morgnarna och på kvällarna. Jag brukar inte gnälla när jag är förkyld, men då har jag å andra sidan aldrig varit så här förkyld någon gång förut! I vanliga fall brukar jag var lite småsnorig eller ha lite ont i halsen! Men inte den här gången, den här gången är jag helt helt slut. Nalle Puh lär ha sagt att man inte kan vara nere med en ballong, och det uttrycket brukar jag låna av honom ibland. Och ärligt så är det svårt att vara nere när man vaknar upp med en mysbusig Nils och en krya-på-dig-present från världens bästa sambo som väntar på en när man klivit upp!
Jag och Nils tog på oss tjocksockar och tjocktröjor, och så myste vi ner oss i soffan till filmen Hur många lingon finns det i världen, som jag fick med posten i förrgår! Vilken underbart härligt film, den rekommenderas verkligen! Jag har själv jobbat som personlig assistent, och upplevt liknande saker som i filmen. En otroligt varm och glad film som handlar om lika människovärde, att se saker för vad de verkligen är och om att ha styrkan att stå för sin sak när man tror på det man gör (att vara sann mot sig själv) Mamma var förbi med näsdukar till min snoriga snok, och vilken tur att jag hade dem för jag fällde en och annan tår mot slutet av filmen!
Vilken underbar måbra-film!
Dunderförkyld
Vaknade imorse med världens förkylning! Ballonghuvud, huvudvärk, täppt i näsan, klump i halsen, ont i öronen, svid i ögonen och värk i nacken. Tog två alvedon och somnade om medan Marcus tog hand om Nils. Nu har Marcus åkt på jobbet, och jag och Nils har blivit skjutsade hem till mamma som också är hemma på grund av förkylning. Vi tänkte kurera oss med en kopp te och filmen The holiday (som är såååååå himla bra!)
Filmkväll
Idag har Jossan varit här och vi har övat problemlösning med Felix. Det där med problemlösning tycker både Felix och hans matte är kul, så det brukar vi syssla med ibland bara för att aktivera oss lite. Men det är alltid kul att få lite nya idéer och när Jossan åkte hem var det en trött hund som gick rundan med mig och kissade av sig, det kan jag lova!
Här hemma förbereder vi oss just nu för filmkväll med Nisse Nilsson. Ljusen är tända, julkaffet är på bryggning och vi ska mysa ner oss för att se E.T. Jag har förstått att detta är något av en klassiker, kanske till och med en julklassiker, och jag som aldrig har sett den har antagligen alldeles för höga förväntningar på den!
Till vildingarnas land
När jag var liten hade vi en bok hemma som hette Till vildingarnas land och som mamma ibland läste för oss. Så minns jag det i alla fall, men om det är sant det vet jag inte? Min mamma tycker att åskan är hemskt otäck och när vi var små och åskan gick sprang vi alltid tillsammans med henne i regnet ut till bilen där vi brukade sitta ihopkurade i baksätet och läsa saga tillsammans. Mamma hade hört att det var den säkraste platsen att befinna sig på när åskan gick, i en stillastående bil. Ja, så minns jag det i alla fall. Och kanske kanske hände det att vi en av de där gångerna satt där i bilen och hörde regnet smattra mot plåttaket medan mamma läste Till vildingarnas land för oss. Det minns jag inte riktigt, men jag hoppas det i alla fall. Något som jag däremot minns var att bilderna i boken fascinerade mig, att boken var både mystisk och läskig.
Igår kom Nisse och Jens och Åsa förbi på kvällskvisten och vi bestämde oss för att se en film. Jag ville se något bra, Nisse ville se något fnittrigt, Marcus ville se action medan Jens och Åsa okej:ade i princip allt. Det höll på att bli filmen 28 dagar senare, men se då sa jag blankt nej! Så hittade vi tillsist Till vildingarnas land i hyllan, och ingen av oss hade sett den så den fick det bli. Vilken mysig rulle! Inte så värst fnittrig, inte så mycket action direkt, inga tårar fällde vi heller... men jag hade liksom en mysig och skön känsla i kroppen efter filmen! Jag tycker att de lyckats bra med filmatiseringen! Kände mig lika fascinerad över hur vackert man tecknat den som jag en gång gjorde över bilderna i boken. En perfekt söndagsrulle!
Barnprogram från förr!
Jag och Marcus satt och diskuterade gamla barnprogram från när vi var små, och så hittade vi några av dem på youtube. Vilken nostalgitripp! Det är ändå något visst med barnprogrammen från 80- och 90-talet, eller är det bara jag? Här har ni några av mina gamla favoriter!
Bluffarna!
Skogsfamiljerna!
Denver - the last dinosaur!
Mjölktandsmössen!
