Efter mina fyra första arbetsdagar kändes det väldigt skönt med lite helgledigt. Marcus har jobbat i helgen, men jag och Nils har mest varit på hemmaplan eller härikring. Vi har sovit, ätit, tvättat, lagat mat och åkt bob - såklart! På veckorna är jag alldeles för trött för att laga mat och dessutom vill jag att Nils ska få mat i någorlunda tid och därför försöker jag laga så mycket mat jag bara kan på helgerna! I helgen har jag gjort korvstroganoff och blomkålsris (det var ju jättegott med blomkålsris!), biffar och broccoli-/blomkålsmos, fläskfilé med rättikagratäng och sås, och ikväll har jag fixat en supergod coleslaw! 

 

Tyckte det lät så roligt ikväll när Marcus kommit hem. Han hade gjort i ordning frukt (tror jag att det var?) som Nils ville ha. Han stod och gnällde vid Marcus fötter och då säger Marcus "gå och sätt dig i spisen då!" varpå Nils knatar iväg och sätter sig och väntar i våran öppna spis. Det lät verkligen för roligt. 

 

Nej, nu ska jag dricka en kopp kaffe och varva ner innan det är dags för sängen och imorgon är det dags för jobbet igen - spännande! Inte alla som kan säga att de har ett spännande jobb, men det har jag minsann! Jag vet nästan aldrig vad som ska hända och vad jag ska pyssla med när jag går på jobbet. Fast det är klart, en plan har jag ju förstås! Lärde mig på universitetet att "en bra pedagog har en plan, en dålig följer den" = det är viktigt att komma förberedd, men det är också viktigt att anpassa sig efter de omständigheter som råder (tex. elevernas dagsform, oförutsedda händelser eller annat som poppar upp!) Precis så brukar jag tänka de gånger då det känns som att det aldrig blir som jag planerat, att det liksom hör till hela lärarkonceptet!